Svarthuset

 
Den här boken läste jag nu när jag var på Mallorca. Den tar sin början hemma hos Fin Macleod i Edinburgh som är polis. Han har nyligen förlorat sin son i en tragisk bilolycka och har inte jobbat på flera veckor. Hans äktenskap med Mona är i princip avslutat och han har svårt att se hur hans liv ska fortskrida. Hans chef vill i alla fall att han kommer tillbaka och jobbar. När ett mordfall dyker upp på ön Isle of Lewis, där Fin växte upp, blir han beordrad att åka dit. Mordets tillvägagångssätt är mycket likt ett mord som utförts i Edinburgh och det misstänks direkt att det finns en koppling mellan morden. Fin har inte varit på Isle of Lewis sedan hans moster dog då han var i tjugoårsåldern och han har undvikit platsen därefter, men nu tvingas han att konfronteras med sina gamla barndomsvänner och alla undantryckta minnen.
 
Det här är en väldigt annorlunda deckare där polisen själv är väldigt personligt involverad i själva mordutredningen. Han känner mordoffret som är en gammal plågoande från hans grundskola och bland de misstänkta finns hans gamla klasskompisar, kärlekar, kompisars föräldrar och andra vuxna. Boken är uppbyggd med ungefär vartannat kapitel i nutid och vartannat där Fin blickar tillbaka på sin uppväxt och särskilda händelser som har påverkat honom. Precis innan själva upplösningen tyckte jag att boken var rätt bra men undrade lite hur säcken skulle knytas ihop, men jag gillade väldigt mycket den (för mig) oväntade vändningen på slutet som gav svar på frågorna kring mordet och dess motiv. Jag tyckte att sakerna klarades upp. Sedan finns det ändå en del saker som jag inte är lika förtjust i. Jag tycker att valet av mordoffret blir lite hafsigt förklarat och det känns inte helt trovärdigt för mig. Jag tycker att dialogen ibland känns lite korthuggen. Själv tycker jag om när dialogen känns levande och realistisk, här blir den ibland väl kort och pragmatisk. Sedan tycker jag att kvinnosynen kan bli lite tråkig ibland, det märks att boken är skriven av en man. Kvinnornas utseende kommenteras ofta med huruvida de var snygga eller alldagliga. En tjej i boken påstår att mordoffret våldtagit henne och hur det resoneras kring detta i boken känns också lite oförstående och grabbigt. Även huvudpersonen är en man så visst ser man världen genom hans ögon när man läser boken så lite sånt kan väl ursäktas, men jag tycker det drar ner boken en del för mig. Så för mig blir det ett godkänt betyg men jag har läst bättre deckare och jag tycker inte den levde upp till mina förväntningar.

Kommentarer:

1 Cornelia:

Synd att den inte var så bra som du trodde... Men men, det är ju lite tjusningen med böcker.

Kommentera här: